fredag 9 januari 2015

"Sveriges rättssamhälle - En studie i totalt förfall" av Christian P.

Christian P har skrivit artikeln nedan som han vill ha publicerad på bloggen.



Sveriges rättssamhälle - En studie i totalt förfall

Vad är egentligen en rättsstat? Frågan kan få många svar och det kanske inte finns ett universellt svar på en så komplex frågeställning men för mig är en rättsstat ett samhälle där alla människor har samma ansvar och rättigheter gentemot lagen och där fattig som rik, utstöt eller statusfylld person får likadana straff om de bryter emot lagen. Det är i alla fall min definition av en rättsstat. Det och såklart att myndigheter har en skyldighet gentemot sina medborgare att upprätthålla lagen och tjäna sin befolkning. Är det så idag? Nej tyvärr så är det inte ens tillnärmelsevis på det sättet idag.

Vem är då jag och varför har jag denna åsikt? Jag kan börja med att berätta lite om mig själv. Just nu studerar jag Europeisk juridik vilket fokuserar mest på den offentliga aspekten dvs på lekmansspråk inte om brott och straff utan mest om offentlig handläggning hos myndigheter och företag. När jag växte upp på 90-talet så trodde jag på att polisen och övriga myndigheter var rättvisa och att man kunde lita på dessa företrädare för den svenska lagen och ordningen.

I efterhand kan jag bara konstatera min totala naivitet som jag då var uppfylld av. Det kanske var den där sommaren som jag tog studenten som jag fick upp ögonen. Kanske var det denna personliga erfarenhet som fick mig att se klart och granska om mitt fall bara var en slump eller om det låg mer bakom som kunde förklara det.

Jag hade bjudit som man sig bör en massa vänner, klasskamrater och i sin tur tog dessa även med sig vänner och tjejer . Vi skulle ha det trevligt och stämningen var på topp! Dagen efter  så var det inte särskilt bra stämning då vi upptäckte att min mammas dator, ett smycke och en femhundralapp var borta. Vi hade blivit bestulna på över 12000 kronor och vi visste dessutom vilka som var skyldiga. Flera vänner hade rapporterat om en och samma person som bar exakt vår datorväska.

Vi anmälde till polisen och ingenting hände, absolut ingenting. Fallet blev nedlagt nästan direkt och trots att man lätt kunde ha gjort nåt åt det så skedde noll och intet. Detta blev början på en granskning av svenskt rättsväsende och även svenska myndigheter som har  förändrat min världsbild totalt.

Journalister som Corruptio har bidragit till att öppna mina ögon för vad som sker i det svenska samhället och hur en väldigt liten skara kan driva ett samhälle emot en ravin som just nu sker med gentemot ”rättsstaten” Sverige. Man kan inte spåra till när det exakt började och när Sverige började bli ett rättsosäkert samhälle men jag kan säga er att det var långt innan Göran Lindberg och hela kapten klänning historien uppdagades. Långt innan allt det som Corruptio har avslöjat om poliser som misshandlar, våldtar och hotar svenska medborgare skedde.

Ett bra exempel är Palmemordet och den utredning som följde därpå. Ebbe Carlsson och Hans Holmér var två personer som var de absolut mest ledande i fallet och tittar vi lite närmare på dessa personer så kan vi förstå mer utav det problem vi idag har. Ebbe Carlsson var en Socialdemokratisk partimedlem och bokförläggare som fick ta del och medverka i högsta grad i en polisutredning med inslag från Säkerhetspolisen och den vanliga polisen fastän han inte hade vare sig utbildning, kompetens eller behörighet i ämnet eller mordfallet.

Hans Holmér var en polis som hade blivit utsedd till rikspolischef mest pga sina intima kontakter med det Socialdemokratiska partiet. Ett statsministermord förvandlades till en fars med honom som ledclown där han i direktsändning höll en seans för att få tag på Palmes mördare.

Börjar ni nu förstå problemet?

Det är inte bara den svenska rättsapparaten som är fylld av dessa personer utan även varenda myndighet i Sverige är fylld av den inkompetens och svågerpolitik som denna tradition av nepotism har medfört. Att vi får personer som Göran Lindberg, Hans Holmér plus otaligt många flera beror på att i Sverige anställer vi längre inte människor på grund av kompetens utan på grund av vänskap.

Vilken golfklubb, vilket parti eller ordenssälskap du tillhör avgör huruvida du får jobbet eller ej. Sveriges politik dikteras inte i Riksdagen utan just i dessa vänskapliga små sällskap som innehar den verkliga makten. Så vare sig Reinfeldt eller Löfvén officiellt har makten så lär ingenting förändras för officiellt ska vi svenska medborgare inte få reda på vem eller vilka som verkligen dikterar våra villkor.

Det är ingen konspirationsteori utan bara enkel fakta om den makt som intressen har i Sverige. Wallenberg och Bonnier är stora aktörer men även andra ideologiska och finansiella grupper finns med i spelet.

Hur många Lindbergare, Ebbefigurer och Holmértyper klarar Sverige egentligen av? Det borde vara slagorden för varenda politisk grupp som kräver solidaritet oavsett om den är från vänster eller från höger.

Vi som medborgare måste hårdare hävda rättvisa och göra det som krävs för att Sverige återigen ska bli en rättsstat. Hoppet är inte ute även om det nu ser dystert ut. Är vi många blir vi ostoppbara. Det är du som läser detta som måste ta det första steget.

Christian P den 9 januari 2015

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar